30 mars30 mars På upphandlingsfronten alltid något nytt – förändrade rättsmedel inom upphandlingsområdet?

Under senare tid har det lagts fram två nya lagförslag som syftar till att effektivisera överprövningsprocessen respektive Konkurrensverkets tillsyn av upphandlingslagarna, vilka kan förväntas få stor praktisk betydelse.

Beträffande effektiviseringen av överprövningsprocessen föreslås bland annat följande ändringar i upphandlingslagarna:

• Ett skyndsamhetskrav för handläggningen av överprövningar i domstol.
• Preklusionsfrister i förvaltningsrätt och kammarrätt, dvs. tidsfrister inom vilken sökanden har att klarlägga relevanta grunder och omständigheter till grund för ansökan.
• Förändrad tidsfrist för att väcka talan om skadestånd vid fel och brister i en upphandling. Tidsfristen föreslås börja löpa när en leverantör får kännedom om, eller borde ha fått kännedom om, avtalet i stället för att tidsfristen, som idag, börjar löpa från det att det berörda avtalet slöts eller förklarats ogiltigt.
• Tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott respektive missförhållanden i övrigt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2022.

Beträffande effektiviseringen av Konkurrensverkets tillsyn av upphandlingslagarna föreslås bland annat följande ändringar:

• Konkurrensverket ska få fatta beslut om upphandlingsskadeavgift i första instans, dvs. utan ett ansökningsförfarande till allmän förvaltningsdomstol.
• Möjligheten att besluta om upphandlingsskadeavgift ska utvidgas till andra överträdelser än enbart otillåtna direktupphandlingar.
• Tidsfristen för att besluta om upphandlingsskadeavgift ska förlängas till två år och upphandlingsskadeavgiftens tak ska höjas från 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor.
• Konkurrensverket ska kunna förelägga upphandlande myndigheter och enheter att besluta om riktlinjer för användning av direktupphandling och att sådana förelägganden ska kunna förenas med vite.
• Konkurrensverket ska kunna rikta utredningsförelägganden även till leverantörer och även sådana förelägganden ska kunna förenas med vite och gälla omedelbart.

Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 februari 2023.

Mer information

WERKS avser att hålla ett kort webbinarium inom de kommande veckorna för att närmare gå igenom de aktuella förslagen. Maila gärna info@werks.se vid intresse att delta.

Kontakta även gärna WERKS upphandlingsexpert Gabriella Fossum Gunnarsson vid frågor eller funderingar om förslagen eller andra upphandlingsrelaterade frågor.

31 januari AMA AF 21 – vad innebär nyheten i praktiken?

Vi är inne i en tid av förändringar på entreprenadrättens område. AMA AF med tillhörande råd och anvisningar utkom i ny utgåva vid årsskiftet. Enligt Svensk Byggtjänst innehåller AMA AF 21 mer än 300 ändringar i koder, rubriker och innehåll. Det återstår dock att se hur stort genomslag just AMA AF 21 får i praktiken.

AMA AF står för allmän material och arbetsbeskrivning för administrativa föreskrifter. AMA AF med tillhörande råd och anvisningar (RA) fungerar som mall och instruktion för upprättandet av administrativa föreskrifter i entreprenadprojekt. Mellan olika utgåvor av AMA AF kommer fortlöpande uppdateringar genom AMA-nytt. För att uppdateringar i AMA-nytt ska gälla i en entreprenad räcker det dock inte att hänvisa till kod och rubrik, utan texten i sin helhet måste skrivas in i de administrativa föreskrifterna. Över tid kan det därför bli tungrott med dessa uppdateringar.

AMA AF 12 (liksom föregångaren AMA AF 07) ansluter, struktur- och innehållsmässigt, till standardavtalen för utförande- och totalentreprenader, AB 04 och ABT 06. Sedan flera år pågår ett revideringsarbete i Byggandets Kontraktskommitté, BKK, avseende standardavtalen, vilka förväntas genomgå grundläggande förändringar. Eftersom AMA AF 12 baseras på dessa standardavtal bedömdes det nödvändigt att även se över AMA AF.

I november 2019 påbörjades därför, under ledning av Svensk Byggtjänst, arbetet med att uppdatera AMA AF 12. Planen var att nya AMA AF skulle ges ut samtidigt som nya AB och ABT, dvs. i slutet av 2021. Alla tre skrifterna skulle därmed i praktiken kunna börja användas samtidigt. BKK:s arbete med standardavtalen har dock kommit att dra ut på tiden och det är i dagsläget oklart när de nya standardavtalen kommer vara på plats. Enligt BKK:s senaste tidsplan ska nya AB och ABT vara färdigställda under 2022.

Svensk Byggtjänst har kommit fram till att det ändå är motiverat med en ny utgåva av AMA AF. Bakgrunden till detta är att det finns ett behov av att anpassa AMA AF utifrån ändrade krav och utvecklingen i branschen, bland annat på upphandlings- och miljöområdet, samt att inarbeta tillkommande texter från AMA-nytt. Det senare inte minst för att hålla bokversionen av AMA AF uppdaterad. Vid årsskiftet 2021/2022 utgavs därför AMA AF 21 med tillhörande RA.

AMA AF 21 baseras på AB 04 och ABT 06. Enligt Svensk Byggtjänst innehåller nya AMA AF mer än 300 ändringar och kompletteringar i koder, rubriker och innehåll. Ändringar har skett i samtliga kapitel. Om ni är intresserade av en närmare genomgång av skillnaderna mellan AMA AF 12 och AMA AF 21 har Svensk Byggtjänst gett ut en jämförelsetabell, som ni hittar här.

AMA AF 21 har såvitt vi erfar mötts av en relativt avvaktande hållning i branschen. En anledning till detta är troligen BKK:s pågående revideringsarbete och att ytterligare en utgåva av AMA AF planeras i samband med nya AB och ABT. Trafikverket har exempelvis meddelat att myndigheten kommer att fortsätta tillämpa AMA AF 12. Trafikverket menar att kostnaderna och riskerna med en implementering av AMA AF 21 överväger den nytta det tillför Trafikverket och dess leverantörer. Liknande överväganden har gjorts av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Samtidigt bedömer Svensk Byggtjänst att branschen under en längre tid, oavsett nya utgåvor av AB och ABT, kommer att fortsätta använda AB 04 och ABT 06 och att det finns behov av en uppdaterad utgåva.

Sammantaget återstår det alltså att se hur stort genomslag AMA AF 21 får i praktiken. WERKS fortsätter att med intresse följa BKK:s arbete med nya AB och ABT samt utvecklingen kring nya AMA AF. Ifall AMA AF 12 eller AMA AF 21 bör tillämpas i det enskilda projektet är en fråga som får bedömas från fall till fall.

Om ni har behov av rådgivning eller utbildning i anledning av de nya föreskrifterna är ni varmt välkomna att kontakta oss.

Sofia Sandholm, 0733-774 105, sofia.sandholm@werks.se

27 januari27 januari Natalie Bäck ny Managing Partner för WERKS Advokater

Natalie Bäck har utsetts till ny Managing Partner och verkställande direktör för WERKS Advokater. Natalie är advokat sedan 2017 och delägare på WERKS sedan 2021. Hon är specialiserad på företagsöverlåtelser (M&A), kommersiella avtal och fastighetstransaktioner. Sedan hon anslöt till WERKS under 2018 har Natalie varit ansvarig för att bygga upp byråns verksamhet inom M&A.

– Jag är tacksam för förtroendet att få leda WERKS och fortsätta arbetet med att utveckla byrån för att vara förstahandsvalet för juridisk rådgivning inom våra kompetensområden. Våra medarbetare är byråns största tillgång och jag kommer att sträva efter att WERKS ska bli en än mer personlig, hållbar och modern arbetsplats.

Natalie ersätter Jonas Rosengren, som fortsätter som delägare och advokat på WERKS med inriktning mot internationella skiljeförfaranden och transporträtt.

– Vi startade WERKS under 2017 och har på kort tid etablerat oss som en ledande advokatbyrå inom fastighet, tvistlösning och internationell handel. Vi står nu inför en expansion av verksamheten för att kunna möta en ökad efterfrågan på kvalificerad juridisk rådgivning. Det känns glädjande och tryggt att kunna lämna över ansvaret för att leda detta arbete till nästa generation av delägare. Natalie är mycket omtyckt bland byråns klienter och medarbetare som rådgivare och som ledare.

23 november23 november Välkommen på webbinarium om de nya förenklade upphandlingsreglerna!

Den 1 februari 2022 börjar nya förenklade regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden att gälla.

Den 6 december håller WERKS Advokater därför ett webbinarium, där Gabriella Fossum Gunnarsson, advokat och specialist inom offentlig upphandling, kommer att gå igenom hur dessa nya regler påverkar eller kan komma att påverka dina offentliga affärer.

På webbinariet kommer Gabriella bland annat att ta upp:

• Varför det är viktigt att ha koll på förändringarna.
• Vilka ändringar som genomförs och varför.
• Reaktioner och tolkningar om nya affärsmöjligheter och sätt att upphandla till följd av de nya reglerna.

För att tillfället ska bli så givande som möjligt är ni välkomna att ställa eventuella frågor löpande under webbinariet. Du som vill är också välkommen att stanna kvar efter genomgången för att närmare diskutera vilka möjligheter och risker som det förändrade regelverket kan innebära.

När? Måndagen den 6 december 2021 kl. 12.00–13.00

Var? Live via Teams. Länk till webbinariet skickas ut fredagen den 3 december till dig som har anmält dig.

Anmälan:

Anmäl dig senast tisdagen den 30 november 2021 genom att mejla till info@werks.se. Eventuella frågor ställs också den vägen.

Vill du hellre gå på ett seminarium på plats här hos oss på WERKS? Skriv gärna med detta i ditt mejl i så fall. Vid tillräckligt många intresseanmälningar ser vi såklart till att anordna även ett sådant lite längre fram.

22 oktober22 oktober Sofia i World of Property

Det byggs för fullt runt om i landet just nu, inte minst i Göteborgsområdet. På World in Property kan du läsa en intervju med WERKS Sofia Sandholm, där hon berättar om sitt arbete inom entreprenadrätt och ger sin syn på vad ett bra juridiskt stöd i ett byggprojekt egentligen innebär.

 

11 oktober11 oktober Äntligen!

Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) har nu klargjort att förmånstullar kan beaktas vid beräkningen av en tullskuld som har uppkommit till följd av bristande efterlevnad av tullagstiftningen och att detta gäller även om gäldenären inte är deklarant.

HFD slog samtidigt också fast att Tullverket inte är behörig beskattningsmyndighet för beslut om mervärdesskatt vid import om det vid en bristande efterlevnad av tullagstiftningen ändå har getts in en deklaration i ärendet av någon som är registrerad för mervärdesskatt innan Tullverket fattar beslut. Baserat på omständigheterna i det aktuella fallet gäller detta således även om den ingivna deklarationen inte har kunnat läggas till grund för beslut om tull, dvs. när detta beslut baserar sig på den bristande efterlevnaden.

Avgörandet påverkar inte bara många pågående domstolsprocesser utan förändrar också rättsläget såsom det har tolkats av Tullverket och underrätterna under en längre tid. Om ni har råkat ut för ett beslut om tull och mervärdesskatt baserat på bristande efterlevnad av tullagstiftningen finns det därför all anledning att se över om beslutet är förenligt med HFD:s avgörande.

Kontakta oss gärna om ni vill att vi hjälper er med detta.

Gabriella Fossum Gunnarsson, 0733-774106,
gabriella.fossum.gunnarsson@werks.se

Ulf Käll, 0733-774165, ulf.kall@werks.se

 

29 september Ny lag om visselblåsning träder i kraft den 17 december 2021

Riksdagen beslutade den 29 september 2021 om en ny visselblåsarlag som träder i kraft i december i år. Den nya lagstiftningen bygger på EU:s visselblåsardirektiv som medlemsländerna i EU ska ha implementerat senast den 17 december 2021. Skyldigheten att inrätta visselblåsarfunktioner är planerad att inrättas stegvis under perioden juli 2022 till december 2023.

Fler personer kommer att omfattas

Syftet med lagen är att förstärka skyddet för arbetstagare och andra grupper som har anledning att slå larm om oegentligheter och missförhållanden på sin arbetsplats. Riksdagen beslutat att fler personer ska omfattas av skyddet för visselblåsare, förutom arbetstagare omfattas även andra personer som befinner sig i en arbetsliknande situation, till exempel arbetssökande, konsulter, praktikanter och operativa aktieägare m.fl.

Tydligare tillvägagångssätt

De nya reglerna syftar till att göra det tydligare för den enskilde hur man går till väga för att visselblåsa. Lagförslaget ställer även krav på att större verksamheter, med minst 50 arbetstagare, inrättar interna rapporteringskanaler så att den enskilde tydligt vet hur man slår larm. Detta krav på att införa visselblåsarfunktioner kommer att vara tvingande och införas stegvis beroende på verksamhetens storlek.

Förändringar för större koncerner

I dagsläget är det vanligt att större koncerner har en gemensam visselblåsarfunktion för hela koncernen. Den nya lagen förhindrar dock bolag med fler än 249 anställda inom den privata sektorn, att dela visselblåsarfunktion med andra bolag. För bolag med mindre antal anställda är det alltjämt tillåtet att ha en gemensam visselblåsarfunktion.

Förstärkt skydd för visselblåsaren

Slutligen innebär den nya lagen ett förstärkt skydd för den enskilde visselblåsaren. Precis som idag ska det vara fortsatt förbjudet för en arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repressalier till exempel i form av uppsägning eller omplacering. Genom den nya lagen kommer visselblåsarens identitet skyddas av regler om tystnadsplikt och sekretess. Denna förändring är av stor vikt då visselblåsare inom den offentliga sektorn annars riskerar att deras identitet röjts när visselblåsarrapporter har begärts ut som offentliga handlingar.

Vill du veta mer?

Behöver ni hjälp med arbetsrättsliga frågor, eller vill höra mer om den nya lagen, är ni välkomna att kontakta Josephine Fremling eller Lisa Kristensson.

31 augusti31 augusti Internationell handel – ett starkt växande rättsområde

EU:s tullagstiftning har bara några år på nacken och reglerna för den internationella handeln påverkas direkt av det världspolitiska läget, vilket gör att de är i ständig förändring.

Det händer mycket inom detta område och regelverket är både omfattande och komplext. Eftersom det kan leda till betydande kostnader att göra fel i sin import- och exporthantering kan proaktiv rådgivning från specialister inom internationell handel därför vara avgörande för ett företags lönsamhet.

Gabriella Fossum Gunnarsson och Ulf Käll  är ledande experter inom internationell handel. Läs mer om deras arbete och erfarenheter här.

 

26 augusti26 augusti Risk för cementbrist i entreprenader

Högsta domstolen beslutade den 25 augusti 2021 att inte meddela prövningstillstånd för Cementas överklagande. Byggbranschen ser nu en risk för att vi inom en relativt snar framtid kommer att drabbas av brist på cement. Denna risk bör analyseras inom ramen för ingångna entreprenadavtal och beaktas inför ingående av nya.

Mark- och miljödomstolen beslutade i juli 2021 att avvisa Cementas ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täkt- och vattenverksamhet på Gotland. Domstolen bedömde att bolagets miljökonsekvensbeskrivning innehöll sådana brister att den inte kunde utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön. Högsta domstolen beslutade den 25 augusti 2021 att inte meddela prövningstillstånd för Cementas överklagande av beslutet. Det innebär i praktiken att Cementa är tvunget att påbörja en helt ny tillståndsprocess. En sådan process tar av erfarenhet lång tid och byggbranschen ser därför en risk för att det kommer råda brist på cement redan mot slutet av året, om inte tillståndsfrågan kan hanteras på något annat sätt. Detta riskerar bl.a. att medföra förseningar och höjda priser i byggprojekt.

Mot denna bakgrund bör byggbranschens parter göra en översyn av redan ingångna entreprenadavtal som en förberedelse inför risken att byggprojekt drabbas av försenade eller uteblivna leveranser av cement och för att kunna hantera detta scenario på bästa sätt inom ingångna avtal. Om standardavtalen (AB 04/ABT 06) utgör avtalsinnehåll kan exempelvis bestämmelserna om hinder och tidsförlängning samt ändring och omförhandling av priser aktualiseras. Entreprenadavtal innehåller i de flesta fall även mer allmänna bestämmelser kring lojalitet, samarbete och kommunikation. Mot bakgrund av de stora konsekvenser som kan uppstå vid en bristsituation bör parterna, precis som alltid, vara noggranna med att följa de krav på formalia som gäller inom avtalen, såsom krav på skriftlighet och underrättelse i tid, till rätt part och med korrekt innehåll.

Det är även angeläget för byggbranschens parter att beakta risken för cementbrist inför ingående av nya entreprenadavtal. Denna risk innebär en osäkerhet för båda parter, så lägg gärna tid på att fundera på hur en brist skulle kunna påverka det aktuella projektet, hur denna risk bör fördelas mellan parterna och om det finns anledning att avtala om avvikelser från eller förtydliganden av standardavtalen (AB 04/ABT 06) om dessa ska tillämpas i entreprenadavtalet.

En eventuell cementbrist kommer medföra varierande utmaningar för beställare respektive entreprenör och det kommer krävas en lyhördhet inför situationens komplexitet. Vår rekommendation är att redan nu inleda en dialog med nuvarande eller blivande avtalsparter för att förbereda er inför en möjlig bristsituation och för att identifiera möjliga åtgärder för att mildra konsekvenserna av en sådan. Vår erfarenhet är att en tidig dialog är att rekommendera, då det ofta förebygger risken för framtida tvister. Var dock noggranna med att fortsatt följa ingångna avtal och att skriftligen dokumentera eventuella överenskommelser som ingås.

Om ni har funderingar kring hur risken för cementbrist bör hanteras eller har andra frågor av entreprenadrättslig karaktär är ni alltid välkomna att kontakta oss enligt uppgifter nedan.

Sofia Sandholm på 0733-744 105, sofia.sandholm@werks.se